Det blev tal om att lillen skulle delta på läger under jullovet.
Han ville inte, precis som han inte vill något annat heller för tillfället.
Jag manade och lockade och gjorde mitt allt för att övertala honom.
Vid ett tillfälle gav jag nästan upp – jag har inte själv heller gillat läger. Tänkte att kanske han tar efter mig.
Och så säger han plötsligt ja. Han vill gå.
Tjoho och jubel!
Några dagar senare frågar jag varför han först varit emot det hela. Svaret dröjer och är slutligen mycket diffust.
Så ställer han mig den avgörande frågan.
”Måste man faktiskt sova i tält?”
Stackars gullegryn. Men hur skulle han ha kunnat veta?
Första gången mamma 